Vanliga frågor om AFS 2023:11 Trycksatta anordningar

En föreskrift är en samling regler som är mer detaljerade än vad som anges i lagar och förordningar. Det är olika myndigheter, tillexempel Arbetsmiljöverket, som beslutarom föreskrifter.

Ja, Det är ju lagtext för giltighetsområdet. AFS 2023:11 är en föreskrift, vilket betyder att det är en samling regler som är tvingande och generellt gällande.

AFS 2023:11 träder i kraft den 1 januari 2025.

Genom att AFS 2023:11 träder i kraft upphävs följande föreskrifter:

• Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:5) om arbete vid bildskärm med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:8) om pressar och gradsaxar med tillhörande allmänna och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2003:6) om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:3) om stegar och arbetsbockar med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:6) om traktorer med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4) om användning av arbetsutrustning med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:5) om truckar med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:6) om användning av lyftanordningar och lyftredskap med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:7) om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar med tillhörande allmänna råd och kommentarer
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:1) om motorkedjesågar och röjsågar
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2013:4) om ställningar
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2017:3) om användning och kontroll av trycksatta anordningar.

Nej, men här kommer också en ny föreskrift vid årsskiftet: ”AFS 2023:5 om produkter - tryckbärande anordningar”. AFS 2023:5 är i stort sett densamma som den som ersätts, AFS 2016:1, men det blir alltså ett nytt AFS-nummer även för den föreskriften.

I den nya AFS strukturen ligger maskindirektivet under AFS 2023:4 och besiktning av lyftanordningar under AFS 2023:11

I AFS 2023:11 behandlar kap 11-13 användning av lyftanordning, tillfälliga personlyft och besiktning av lyftanordningar. Vidare finns det användarkrav i denna AFS 2013:11 såsom kap 2, användning av arbetsutrustning etc.

Har du frågor om lyftanordningar? Här har vi samlat några frågor och svar om det: 

Vanliga frågor om lyftnordningar.

Nej, inte generellt. På vissa områden har skett uppskärpningar och förtydliganden, men på andra områden är det lättnader.

Alla trycksatta anordningar i kontrollklass A och B ska ha livslängdsjournal. Detta behöver anläggningsägarna förbereda innan de nya föreskrifterna börjar gälla. Tidigare gällde detta bara de trycksatta kärlen där tillverkaren angivit begränsad livslängd eller arbetsgivaren analyserat att en sådan behövdes. Kravet som nu skärpts har inga övergångsregler.
Det finns mer detaljerade krav på riskbedömning och fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar.

Kraven på dokumentation har förtydligats och begränsats till större anordningar, så kallade klass A och B anordningar.

Vi väntar också en återgång till krav på utbildning i stället för certifiering av pannoperatörer.

En tryckbärande anordning är en utrustning som är konstruerad för att innehålla eller transportera gaser eller vätskor under tryck. Till exempel tryckkärl och rörledningar, men även vakuumkärl och cisterner.

Ja, man kan säga att en tryckbärande anordning är ett tyryckkärl.

Tryckbärande anordningar är det begrepp som används i sammanhanget PED, dvs där trycket är över 0,5 bar. I AFS 2023:11 används begreppet trycksatta anordningar. Tryckkärl är ett samlande begrepp för tryckbärande och trycksatta anordningar.

Nej, det är bara de som klassas om kontrollklass A och B, som måste kontrolleras. Tryckbärande anordningar delas in i kontrollklasser A och B beroende på deras risknivå. Anordningar i dessa klasser måste kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan, som Kiwa.

Det är en organisation eller ett företag som fått ett godkännande att utföra inspektioner, tester och certifieringar. I Sverige är det myndigheten SWEDAC som ger sådana ackrediteringar (godkännanden).

Här kan du ta del av Kiwas ackrediteringar och godkännanden 

Nej. Inom området lyft används hellre begreppet besiktning, medan man inom området tryck säger kontroll.

I sammanhanget, AFS 2023:11, betyder egenkontroll en kontroll som utförs i egen verksamhet (även av utomstående) på eget ansvar. Tredjepart är alltså inget krav. Egenkontroll betyder dock inte att kontrollen för hoppas över eller skjutas på. Även omfattningen av egenkontrollen regleras i föreskriften.

Övervakning är en aktivitet som avser start/stopp och drift av behållare (som tryckkärl).

Ja, för att övervaka tryckkärl krävs det att man har relevant utbildning och kompetens.

Enligt AFS 2023:11 måste personer som ansvarar för fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

Arbetsmiljöverket kan genomföra inspektioner för att säkerställa att arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter om att personalen har rätt och nödvändig utbildning.

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för att bedöma om personalen har tillräcklig kunskap och kompetens för att övervaka tryckkärl.

För att få arbeta med kontroll av tryckkärl hos Kiwa krävs att du har rätt befogenhet för detta. Befogenheten får du efter utbildning, godkänt skriftligt kompetensprov och handledd praktik.
Kiwa måste följa ackrediteringsstandarder där det anges att personalen utöver en viss grundkompetens ska genomgå intern utbildning som sedan examineras. Swedac gör sedan tillsyner för att se så att detta fungerar som tänkt.

Ja, förutsatt att konsult/inhyrd personal har den nödvändiga kompetensen och erfarenheten.
Arbetsgivaren har fortfarande det övergripande ansvaret för att säkerställa att alla tryckkärl övervakas och underhålls korrekt, även om uppgiften delegeras till en underkonsult/ inhyrd personal. 

Det gör Arbetsmiljöverkets inspektörer.

Ja, Kiwa hjälper årligen ett stort antal av våra kunder med just detta. Vi kan även hjälpa er att ta fram livslängdsjournaler.

En livslängdsjournal är en skriftlig dokumentation som ska visa den återstående livslängden för trycksatta anordningar. Den ska innehålla information om bland annat anordningens skick, eventuella skador och underhållsåtgärder som har utförts.

I detta fall är det arbetsgivaren, men skulle exempelvis kunna ingå i en upphandling, det vill säga att man ställer krav på att det finns journal över återstående livslängd. 

Ja, men hur stort beloppet blir beror på omfattningen av överträdelsen och hur många anställda företaget har.

Att modifiera och reparera rörledningar och kärl i anläggningar är vanligt. Kiwa har utbildningar där vi går igenom hur du gör för att uppfylla kraven kring montering av flänsförband, svetsning, provtryckning, dokumentation med mera. I ASF 2023:11 regleras detta i Kap 10 § 20 och Kap 9 §§40 41.

Den ska kontrolleras av ett kontrollorgan vart fjärde år.

Den återkommande kontrollen ska utföras vart fjärde år, om behållaren klassas in i klass A. (Tryck i bar gånger volym i liter > 1000 barliter så ska den kontrolleras av ett kontrollorgan.) 

Krav på inställelsetid vid larm från en panna beror på hur pannan övervakas (periodiskt eller ständigt) och vilken klass den tillhör. Om pannan övervakas ständigt så ska operatören vara vid pannan. Frågan om inställelsedit gäller alltså bara vid periodisk övervakning
Vid periodisk övervakning fastställer kontrollorganet en inställelsetid som innebär att operatören ska hinna fram till pannan för att kunna ta den tillsäkert läge utan att någon olycka ska kunna ske.
Har du fler frågor som gäller pannor, fortsätt gärna till vår sida Frågor om pannoperatörscertifiering.

I föreskriften AFS 2006:4 säger Arbetsmiljöverket (AV) att arbetsgivaren ska ha ”dokumentation över de anställdas praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning”. AV har förtydligat de teoretiska kunskapskraven i AFS 2017:3 i bilaga 2. De teoretiska kunskapskraven kan komma att ändras i den nya föreskriften AFS 2023:11. Den praktiska delen måste dock ske på plats och anpassas till aktuell anläggning.

Har du fler frågor som gäller pannor, fortsätt gärna till vår sida Frågor om pannoperatörscertifiering. 

Kravet gäller pannor i kontrollklass A och B. Vilka pannor som klassas om A eller B utläser du av föreskriften AFS 2017:3 och kommande AFS 2023:11. Du kan också höra av dig till oss på Kiwa, så hjälps vi åt. 

Nej.

Har du fler frågor som gäller pannor, fortsätt gärna till vår sida Frågor om pannoperatörscertifiering.