Vilken GFSI-standard ska jag välja?

Vi får ibland frågor om vilken GFSI-standard som passar bäst, och just den frågan kan vi förstås inte svara på. Däremot kan vi försöka redogöra för likheter och skillnader mellan olika GFSI-standarder, vilket vi gör ett försök till här.

Skillnader och likheter mellan BRCGS, IFS, FSSC 22000 och GRMS

I valet av standard spelar många faktorer in, inte minst vad organisationens befintliga och potentiella kunder önskar eller kräver, så sammanställningen innehåller även viss sådan information. Längst ner på sidan finns en tabell där några av standardernas egenskaper listas. Där finns även länkar till standardägarnas hemsidor. Jämförelsen/genomgången fokuserar på de tre största GFSI-standarderna i Europa: BRCGS, IFS och FSSC 22000, samt uppstickaren Global Red Meat Standard (GRMS), med tonvikt på livsmedelstillverkning. Beskrivningen är relativt teknisk, och det bästa sättet att förstå kraven och skillnaderna är att du själv läser inom standarderna och själv tänker igenom vad de skulle kräva för just din verksamhet.

Till att börja med är FSSC 22000 helt olik BRCGS, IFS och GRMS i sin uppbyggnad. FSSC är, liksom ISO 9001 och ISO 14001, en ledningssystemstandard, ackrediteringsstandard ISO 17021. BRCGS, IFS och GRMS, samt IP Livsmedel är ”produkt-/processstandarder”, ackrediteringsstandard ISO 17065. Ledningssystemstandarder ger förenklat större flexibilitet för den certifierade anläggningen att själv utforma ledningssystemet och sina processer, medan produkt-/processcertifieringsstandarder har mer detaljerade krav på vad man ska göra.

En annan viktig skillnad är att BRCGS, IFS och GRMS huvudsakligen har sina standarder ”samlade” i ett dokument.. FSSC består egentligen av tre delar: ISO 22000:2018, en TS/PAS-standard (för livsmedelsförädling är det ISO/TS 22002-1:2009, lagring och transport ISO/TS 22002-5) samt FSSC 22000-standarden, och kraven i samtliga delar måste uppfyllas.

Standardernas förtydliganden

Under standardernas giltighetsperiod publiceras förtydliganden, tolkningar och ändringar, som är obligatoriska att följa. Strukturen på hur detta sker varierar. IFS är där tydligast, med ett samlat dokument; IFS Doktrin. BRCGS har sina förtydliganden och ändringar i position statements, och FSSC Board of Stakeholders Decisions och interpretation articles. Som certifierat företag gäller det att hålla sig ajour med dessa förtydliganden, och vi rekommenderar att prenumerera på standardägarnas nyhetsbrev, där publiceringarna tillkännages.

Hur skiljer sig GFSI-standardernas revisioner?  

När det kommer till revisioner har BRCGS, IFS och GRMS certifieringsrevisioner/omcertifieringsrevisioner varje gång; hela standarden gås då igenom och om inte standarden uppgraderas är revisionstiden densamma från år till år (minimum 2 dagar i de flesta fall). FSSC har 3-åriga certifieringscykler, och första gången man certifieras har man en tvådelad revision. Vid den första granskas framför allt ledningssystemet, vid den andra ledningssystemets implementering i verksamheten, och det ska gå minst 2, max 6 månader mellan steg 1 och 2. När man väl är certifierad har man två år av ”surveillance”-revisioner som är lite kortare (dock minst 2 dagar per år) innan det är dags för en omcertifiering (recertification) som är längre. Minimum är i de flesta fall 2 dagar, jämfört med 3-4 dagar för åren med recertification. Samtliga GFSI-standarder kräver att det vart 3:e år görs en oanmäld revision.

Även när det gäller stöd till anslutna företag är det lite skillnad. BRCGS har historiskt haft mer ”stöddokument” för certifierade företag än vad FSSC, IFS och GRMS har haft. Dock har BRCGS även högre ”serviceavgifter” för sina tjänster vilket återspeglas i högre certifieringsavgifter som certifieringsorganen fakturerar.

Vad och hur många avvikelser accepteras vid revisioner? 

Avvikelse- och ”graderingssystemen” skiljer sig också mellan dessa fyra standarder, där IFS nog är strängast i och med sitt upplägg med ”knock-out”-krav. Vid avvikelser mot dessa dras certifikatet in, likaså om större avvikelser utfärdas. För att uppnå ”Higher level” krävs en totalpoäng >95%, 75-95% ger foundation level, och <75% resulterar i att man inte får något certifikat. Detta gör att det inte är helt ovanligt med indragna certifikat eller att uppföljning på plats efter att en revison har genomförts. Även i BRCGS finns begränsningar i hur många avvikelser en anläggning kan ha innan certifikatet måste dras in eller återbesök göras. Vid C- eller D-grade krävs därutöver revisioner med 6 månaders intervall istället för 12. I GRMS viktas avvikelserna beroende på hur stor påverkan de har på livsmedelssäkerhet och djurvälfärd. Särskilt viktiga krav klassas som kritiska (K) och måste uppfyllas, men upp till 5 större avvikelser mot andra punkter är OK. FSSC har ingen sådan begränsning och en anläggning kan i princip ha hur många större avvikelser och mindre avvikelser som helst. Dock kan det även i FSSC vara nödvändigt med uppföljning på plats, och vid kritiska avvikelser dras certifikatet in.

För vissa typer av tillverkning ställer BRCGS betydligt högre krav än FSSC, IFS och GRMS, och det är vid tillverkning av produkter som enligt BRCGS kräver High Risk-zonering (t.ex. skivning av värmebehandlade köttprodukter). Här är det nödvändigt med fysisk segregering av produktionszonen (separering i tid accepteras inte), inbegripet flöde av produkter, personal, material, råvaror, utrustning, avfall men även flöde av luft och vatten. Det kan krävas omfattande ombyggnationer och investeringar för att uppfylla standardens krav, och i dessa fall kanske BRCGS inte är en rimlig möjlighet.

Tillgången på revisorer och certifieringsorgan

Ytterligare en aspekt att beakta är tillgången på revisorer och certifieringsorgan. Här är IFS svårast att bli godkänd för, och det finns därmed färre revisorer och certifieringsorgan tillgängliga. IFS kräver att revisionen görs på det språk som anläggningen har som arbetsspråk, annars krävs tolk och 20% extra revisionstid. Observera att tolk inte tillåts om arbetsspråket är engelska, spanska, italienska, tyska, franska eller kinesiska.  

Global Red Meat Standard (GRMS) inkluderar djurvälfärd för slakterier

För anläggningar vars huvudsakliga inriktning är slakt, kött och/eller köttprodukter (rött kött) är GRMS ett intressant alternativ. Standarden är särskilt utformad för dessa aktiviteter, och krav som är irrelevanta för kött har skalats bort. Däremot finns tillägg om djurvälfärd för slakterier, vilket gör GRMS unik bland de i Europa vanligt förekommande GFSI-erkända standarderna.

FSSC 22000 är flexiblare men svårare

FSSC kan vid en första anblick uppfattas som en enklare och mer flexibel standard. Dock ställer standarden högre krav på kunskap hos den som utformar ledningssystemet och gör riskbedömningarna. Dessutom är det bökigare att hitta i de normativa dokumenten (FSSC-tilläggen är få och förhållandevis tydliga, ISO 22000:2018 och ISO 22002-1:2009 är luddigare). Då tolkningsutrymmet i FSSC är större än i andra GFSI-standarder och ”gradering” av regeluppfyllnad utöver certifierad/ej certifierad saknas, accepterar vissa handelskedjor inte längre FSSC som grund för att komma in i deras butiker.

Export påverkar val av standard

Vid export bör även destinationsländernas krav beaktas i valet av standard. BRCGS är särskild stor i Storbritannien och Irland, och IFS i Tyskland. Det är i dagsläget fler som accepterar BRCGS/IFS än FSSC, men vid export till USA kan tilläggscertifieringar krävas (FSMA). GRMS är än så länge en relativt liten standard, med flest certifierade anläggningar i Danmark och Belgien. Vår analys är att denna standard är ett riktigt attraktivt alternativ för mindre och medelstora organisationer som hanterar rött kött och har vuxit ur IP Livsmedel och behöver en GFSI-erkänd standard.

Vill ni veta mer om dessa standarder eller vägen till att bli certifierad? Hör av er till oss på Kiwa Certification AB för att boka in ett möte.

Kontaktuppgifter
Telefon: +46 (0)18 17 00 00
E-post: se.kundsupport.certification@kiwa.com